Som utlovat kommer här en summering av nyårets viner.

Det blev en stillsam kväll hemma i Majorna för mig och min pojkvän med skaldjursfrossa, ostbricka och saffranspannacotta med passionsfrukt på menyn.

Till skaldjuren serverades en Grüner Veltliner som jag tycker extra mycket om:

Pratsch, Österrike
Grüner Veltliner, 2019
95 :-

Denna Grüner Veltliner är lite spritsig och den bjuder på en skön balans mellan söta päron och frisk citrus toppat med lite mineraltoner. Vill ni satsa på ett säkert kort till skaldjuren så tycker jag att ni ska prova detta vin. Fruktigheten och sötman i vinet förstärktes av sältan från ostronen och gifte sig med det söta köttet från hummer och havskräfta.


Till saffranspannacottan och osten lyxade vi till det ordentlig med ett dessertvin på riesling från Moseldalen. Det var en 30-årspresent från några vänner till oss.

Dr. Loosen
Riesling Beerenauslese 2014
129 :- (187 ml)

Detta vin var en ren fröjd att dricka till desserten. Balansen var helt perfekt mellan frisk citrus och svarta vinbär och söta toner av russin och saffran. Sötman och syrligheten balanserade upp den mogna brieosten och den feta pannacottan. Friskheten speglade passionsfrukten. Vinets sötma och kryddighet blev perfekt till saffran. Jag skulle vilja påstå att detta vin är relativt prisvärt med tanke på vad man får för pengarna.


Till tolvslaget blev det såklart champagne. Vi skålade in det nya året till sköna beats från en virtuell konsert med Jean Michel Jarre i ett digitalt Notre-Dame de Paris.

Philippe de Nantheuil
Cuvée Brut 2018
209 :-

En helt okej champagne med tanke på priset men hade den kostat mer så hade jag önskat betydligt mer av den. Den var ganska tunn och flyktig i smaken och den stack inte ut på något vis. Men den smakade och doftade som en champagne ska. De typiska äppeltonerna var där liksom friska toner av citrus och mineral. De brödiga tonerna från jästfällningen var där likaså. Champagnemetoden, även kallat den traditionella metoden, innebär att ett stilla vin får jäsa en andra gång på flaska med hjälp av en lösning på socker och jäst. När vinet ligger ”sur lie”, på jästfällningen, skapas bubblorna och trycket i flaskan.


Det går väl inte att ta miste på den givna vinnaren detta nyår? Därför avslutar jag inlägget med lite vidare fakta om Beerenauslese och andra tyska Prädikatswein, Qualitätswein mit Prädikat (QmP). Till dessa viner skördas druvorna senare vilket resulterar i högre sockerhalt i druvorna.

Det finns olika Prädikat i de tyska vinlagarna som kan anges för ett sådant vin utifrån druvmustens vikt. Genom druvmustens vikt kan man utläsa sockerhalten och därigenom räkna ut vinets potentiella alkoholhalt, den alkoholhalt som kan bli när allt socker har omvandlats till alkohol – jämfört med faktisk alkoholhalt i slutprodukten. Man brukar räkna med minst 17 g socker per/liter för 1 % vol. alkohol.

Ett vin där allt socker har blivit alkohol blir ett torrt vin medan ett sött vin består av betydligt mer restsötma. För att skapa ett vin med mycket restsötma är det därför vanligt att avstanna jäsningen vilket ger en lägre alkoholhalt. Vinet som vi drack var på endast 7 % vol. Detta vin har också gjorts på druvor som har angripits av ädelröta (botrytis cinerea). Svampen angriper druvans skal och druvan läcker vätska vilket ger en högre sockerkoncentration i den vätska som är kvar.

Olika QmP i de tyska vinlagarna:

– Kabinett
– Spätlese
– Auslese
– Beerenauslese
– Eiswein
– Trockenbeerenauslese

Qualitätswein, Kabinett och Spätlese kan vara torra till halvsöta i stilen medan övriga QmP enbart görs som söta viner. En av anledningarna att QmP är så pass dyra är för att många dåliga druvor behöver gallras bort.


Och med detta önskar jag er alla en god fortsättning på resten av 2021