I tisdags var vi pĂ„ en riktigt trevlig och god provning av svenska viner med en kollega frĂ„n Lerums kommun och hennes man. Ă tta spĂ€nnande glas sippades pĂ„ Aludden PrĂŽvidore strax in till vattenbrynet av Aspen – en sjö som verkligen har blivit en USP för Lerum.
PÄ herrbutiken Sellmans uti Lerum finns inte bara riktigt bra mÀrken som Eton, Happy Socks och Replay. De har Àven en hel kollektion med Lake Aspen. SÄklart var jag bara tvungen att lÀgga vantarna pÄ en hoodie i vÄras:
âIngen vill veta var du köpt din tröjaâ? đ€
Jo, Raymond och Maria, jag vill jÀttegÀrna veta!
Fast kollegorna tappade hakan nÀr jag mejlade en kommunpolitiker om var han hade köpt sin tröja. Men vad skulle jag göra? Jag bara mÄste ha en Aspen-hoodie!
Svenska viner đžđȘđđ·
Nog om Aspen, nu snackar vi vin! Svenskt vin under ledning av Aluddens skicklige sommelier Mattias SÀfwenberg i egen hög person. VÀl mött!
Sverige liksom Danmark blev, av och inom EU, ett officiellt vinland 1999 och nu har det exploderat. Med 225 % ökade bolagets försÀljning av svenskt vin 2015-2019 och 2020 fanns det ca 30 etablerade producenter.
Vita viner dominerar dĂ„ det svala klimatet och de fĂ„ soltimmarna lĂ€mpar sig bĂ€ttre för gröna druvor. Men bĂ„de gröna och blĂ„ hybrider odlas som tĂ„l kyla och som Ă€r svampbestĂ€ndiga, sĂ„ kallade PIWI-druvor vilka har klassats som en underart till druvslĂ€ktet Vitis Vinifera – detta för att kringgĂ„ EUs regelverk om vintillverkning:
https://www.systembolaget.se/vin/varldens-vinlander/europa/sverige/
Mattias har i sitt yrke haft kontakt med den tyske skaparen bakom PIWIn Solaris (1975) – Sveriges signumdruva. De diskuterade dĂ„ vad som faktiskt Ă€r viktigast. Ăr slĂ€ktskapet viktigast eller att druvan ger ett gott och hĂ„llbart kvalitetsvin?
Just hÄllbarhet Àr ett ledord i utvecklingen. LÄngmyre Vineri som vi besökte pÄ Gotland i somras odlar uteslutande hybrider för att optimera sitt hÄllbara avtryck.
SkĂ„nska viner! đâ€ïžđđđ·
Det vÀrmde extra gott i ett skÄnehjÀrta att av hela den digra listan kom alla viner frÄn de bördiga superjordarna hemifrÄn söder.
FrÀmst bjöds det pÄ olika varianter av Solaris men pÄ slutet fick vi rött gjort pÄ mestadels Rondo som Àr en blÄ hybrid. Hos Rondo Àr Àven fruktköttet fÀrgat till skillnad frÄn mÄnga andra blÄ druvor. Druvor kallas teinturier nÀr Àven fruktköttet har fÀrg.
- Arilds vingĂ„rd – Solaris/Muscaris 2020
121 :- nr 34887
https://arildsvingard.se
Denna PIWI-blend pÄ Solaris och Muscaris var kvÀllens bÄde första och största vin. Vi pratar fin balans och otrolig djÀrvhet och komplexitet. Det var inte heller bara överkomligt utan direkt billigt för ett svenskt kvalitetsvin skulle jag sÀga.
I doften anades tidigt flÀder, petroleum och mogen banan samt vaxkrita. Senare blev blomdoften mer parfymerad med tydliga toner av rosor och handtvÄl. Doft av popcorn och turkisk peppar kikade ocksÄ fram.
Smaken dominerades tydligt av skumbanan samt lite citrus och mineral. DÀr fanns Àven en rostad karaktÀr och lite sÀlta som förde tankarna till rostad majs.
Det var fantastiskt hur otroligt fint aromerna utvecklades med stigande temperatur och hur de stÀndigt avlöste varandra i nya spÀnnande upptÀckter.
Wow vilket fynd!
- Arilds vingĂ„rd – Solaris 2019
149 :- nr 31727
Detta vin var ocksÄ prisvÀrt och lite annorlunda fast mildare framtoning. I doften fanns vaxkrita och honungsmelon samt en touch av sÀlta som pÄminde tydligt om japansk sojasÄs. Sojan anades Àven i smaken tillsammans med en frisk och fruktig ton av Àpple och lime.
Arild visar verkligen prov pÄ att svenskt vin kan vara bÄde bra och prisvÀrt. Men sÄ rÄkar de ocksÄ vara Sveriges största vingÄrd.
- HĂ€llĂ„kra vingĂ„rd – HĂ€llĂ„kra P Solaris 2019
239 :- nr 35827
https://www.hallakra.com
HÀr fick vi ett mycket annorlunda, roligt och spÀnnande vin. I bÄde doft och smak dominerade övermogen frukt och jÀsta Àpplen samt sololja, eterisk olja och terpentin. Doften hade ocksÄ en tydlig touch av aprikosmarmelad. Vinet kÀndes lite spritigt men inte att det brÀnde av alkohol utan istÀllet en smak av calvados konstaterade vi.
- FlĂ€die vingĂ„rd – Aniara RenĂ€ssans 2020
201 :- nr 36345
https://fladiematvingard.se
Detta vin var ocksÄ vÀldigt gott och lite samma stil och klass som ettan. Vinet förde snabbt tankarna till ett Sauvignon Blanc med sin tydliga doft och smak av flÀder, krusbÀr och blad av svartvinbÀr. I doften fanns Àven passionsfrukt, vax och petroleum och i smaken fanns en tydlig ton av persika samt lite lime och vanilj. Förutom Solaris var vinet uppblandat med 5 % Phönix som Àr en annan grön PIWI.
- Flyinge vingĂ„rd – Pegasus Solera (NV)
295 :- nr 33944
https://www.flyingevingard.com
Detta vin har jag provat en gÄng förut. Minns ni kanske till vad?
đ€§
Just det! BrĂ€nnesnuda! đ
Leta er ner till tidigt i vĂ„ras sĂ„ hittar ni inlĂ€gget om denna skĂ„nska landskapsrĂ€tt samt lite fakta om solerametoden. Metoden anvĂ€nds frĂ€mst sherry och portvin och görs pĂ„ en blend av flera Ă„rgĂ„ngar. DĂ€rför stĂ„r det NV – Non Vintage – inom parantes pĂ„ vinet.
Vinet som Àven detta var ett Solaris var sig likt med tydlig karaktÀr av frÀmst ekfat. I doften fanns honung och flÀder, dill, smör och vanilj samt tropisk frukt. I smaken fanns dill, vanilj och kokos samt svart vinbÀr, flÀder och lime.
- VingĂ„rden i Klagshamn – Ego 6 (NV)
300 :- nr 36337
https://vingardeniklagshamn.se
SjĂ€tte vinet doftade allra godast – som en mjuk ananaskaka eller en frisk och fruktig dessert. Jag kunde nĂ€stan ta pĂ„ de bĂ„da. TĂ€nk vaniljglass och sorbet av tropisk frukt och kokos. Toppa med rostade mandelflarn. Wow!
I doften fanns kokos, dill och vanilj, mango och passionsfrukt, ananas i sockerlag och de kokta mandarinklyftorna i en budapestbakelse. I smaken fanns dill och eucalyptus, citrus och mineral samt flÀder och svartvinbÀr.
Med detta vin kan ni hoppa desserten, gĂ„ all in soffvin efter maten och Ă€ndĂ„ göra tvĂ„ flugor pĂ„ smĂ€llen. SkĂ„l! đ
Ăven detta vin Ă€r helt gjort pĂ„ Solaris och det Ă€r vĂ€ldigt spĂ€nnande hur olika karaktĂ€r dessa viner kan fĂ„. Vid olika jĂ€stemperaturer utvecklar druvan olika typer av aromer till vinet.
- VingĂ„rden i Klagshamn – Textur Barrique (NV)
300 :- nr 31704
Sjunde vinet – ocksĂ„ Solaris – var ett orangevin sĂ„ nu fick jag tillfĂ€lle att lĂ€ra mig mer om detta fenomen.
Orangevin görs pÄ gröna druvor men pÄ den metod som anvÀnds till rött vin. Man brukar pressa gröna druvor och lÄta musten jÀsa utan skal för att fÄ ett vitt vin. Rött vin tillverkas istÀllet genom att krossa druvorna. Skal och ibland Àven stjÀlkar fÄr jÀsa med för att utvinna fÀrg och tanniner.
Till ett orangevin krossas de gröna druvorna och skalen jĂ€ser med och macererar – de urlakas i musten och ger vinet djupare fĂ€rg samt tanniner som gör vinet strĂ€vt.
Det var vĂ€ldigt spĂ€nnande att prova ett vin pĂ„ gröna druvor fast med kĂ€nslan av ett rött vin – dels strĂ€vheten men Ă€ven viss doft och smak.
Vinet doftade kÄda, olja och humle, askfat och stall, svartvinbÀr, karamell och vanilj. I smaken fanns Äter svartvinbÀr men Àven dill och eucalyptus. Vinets pÄtagliga strÀvhet tillsammans med toner av svart vinbÀr och eucalyptus förde mina tankar till ett ungt rött frÄn Bordeaux. Jag hade aldrig trott att ett vin pÄ gröna druvor kunde smaka och kÀnnas sÄhÀr. Vilken spÀnnande upplevelse!
Liksom det första vinet var Àven detta ett vin med mycket fin aromutveckling.
- FlĂ€die vingĂ„rd – Lepores Barrique CuvĂ©e 2018
265 :- nr 32737
Sista vinet för kvĂ€llen var en röd PIWI-blend pĂ„ ca 80-85 % Rondo och resterande Cabernet Cortis.Â
Vinet var strÀvt och fruktigt med lite fatkaraktÀr. Doften var nyanserad med inslag av svartvinbÀr och mörka körsbÀr, björnbÀr och blÄbÀr samt smör och dill. I smaken var det svartvinbÀr och eucalyptus som jag uppfattade.
Pippi pÄ PIWI
Denna provning gav mig absolut mersmak att fortsÀtta den svenska vinresan och lÀra mig mer om PIWI. I början av min vinskolning var Àven jag lÄst kring tanken att viner ska göras pÄ Vitis Vinifera. Men det var mer en frÄga om okunskap och dÄlig upplysning Àn om att agera paragrafryttare.
Nu ser jag fram emot att lÀra mig mer om vinlandet Sverige och de utvecklingsmöjligheter som finns dÀr.
Heja PIWI
LĂ€mna ett svar