Påsken 2021 lider mot sitt slut och vi lämnar Lund som i ett trollslag förvandlades till ett inferno av isvindar och yrande snöflingor. Nog blev vi både snopna och häpna. I helgen sken solen och lördagen var riktigt varm och skön. Och nu tittar solen fram igen! Men, men – Aprilväder är sen gammalt!
På denna vinresa under påskhelgen fann jag ytterligare tjusningen i att fylla ut inläggen med spännande berättelser runtom drycken och maten. Framför allt gillar jag att ge läsaren en bild av var jag befinner mig när jag njuter av livets goda. Vad finns det att berätta om platsen?
Jag har alltid älskat att connecta med platser som jag besöker och känna in stämningen och pulsen. Kommer jag till ett nytt ställe så vill jag alltid ta mig runt till fots eller med cykel för att uppleva och känna in som mest. Det betyder mycket för mig att leva mig in i platsen och insupa atmosfären.
Samtidigt är detta en viktig del av upplevelsen i sig som jag vill dela med er. När man provar ett vin eller äter något gott så gör man det med alla sina sinnen. Människorna, platsen och atmosfären gör mycket för upplevelsen. Liknande inlägg som under påskhelgen kommer ni att hitta mer av i bloggen framöver. Jag hoppas att ni ska uppskatta detta.
Det är också väldigt behagligt och smidigt att resa och samtidigt skriva. Det enda jag använder för att göra det jag gör är telefon och iPad, ibland min systemkamera. Med bloggen tar jag med mig kontoret var jag än är. Jag äger faktiskt inte ens dator för tillfället och just nu behöver jag ingen. 2019 skrev jag min D-uppsats, på iPad. Det gick hur bra som helst.
Detta får mig också att minnas ett intressant tågmöte för många, många år sedan med en jättehärlig och livsglad Göteborgs-dam. Hon utbildade sig till maskinskrivare när det begav sig. Skrivmaskinen tog hon med sig ut i världen som blev hennes arbetsplats. Och att vara en nomad i arbetslivet har ju heller aldrig bjudit på så mycket förutsättningar som nu i tider av ständig utveckling av IT och digitala lösningar.
Vi reflekterade över just detta under vårt besök på Kulturen i fredags. I ett av de gamla husen finns en utställning om boktryckarkonsten genom tiderna. Att nå ut med sina ord och sitt budskap då jämfört med nu är verkligen som natt och dag. Dagens teknik möjliggör för så många fler att lyckas med detta.
I framtiden kan jag absolut tänka mig att försörja mig på skrivandet, helt eller delvis, även om jag också älskar att som nu ha det bara som en hobby. Jag gillar tanken att helt och hållet låta arbetsplatsen vara den som tar sig till mig istället för det motsatta.
Men framför allt älskar jag tanken att kunna arbeta med något som jag verkligen brinner för och får så mycket bra energi ifrån. Skrivande, mat och vin, resor, historia, konst och kultur. Det vore drömmen om det var min vardag. Jag må tro att jag får arbeta hårt för att komma dit men det är jag redo för. Resan har redan börjat.
Sluta aldrig drömma – Slut aldrig sträva – Sluta aldrig utvecklas
Sluta aldrig
Lämna ett svar